Den oerhörda rädslan för kontraster inom webbdesign

Att olika sidor på nätet uppdaterar sin design är i sig inget konstigt. Problem uppstår dock när detta görs utan eftertänksamhet. Jag är sannerligen inte rädd för förändring men ogillar däremot när något går mot det sämre. Under senare tid har jag uppmärksammat att några av de webbplatser som jag frekvent besöker har valt att tillämpa nästintill exakt samma design – en slags kontrastlös kyrkogård. Utöver de bilder som presenteras på sidan, tenderar färgerna i övrigt att enbart anta 2-3 olika kulörer. En av dessa är givetvis svart (#000000) medan de övriga två oftast har en färg som ligger det svarta nära besläktat. En webbplats som illustrerar detta är gp.se som illustreras i bilden nedanför. Från att tidigare ha en relativt klarblå färg på sin logotyp, har GP numera antagit #0a324b vilket närmast kan beskrivas som den något ljusare kusinen till svart. 

gp.se – 2018-12-14

Ytterligare ett exempel är outlook.live.som som antagit en snarlik design. Utöver den runda cirkeln som utgör namnförkortningarna på de inkommande mejlen så tycks sidan vara tämligen fattig på färger och därmed även kontraster. Se bild nedanför: 

outlook.live.com – 2018-12-14

En kvalificerad gissning kring varför de båda webbplatserna ser ut som de gör är för att besöket ska vara behagligt för ögat. En för stor variation i färger bidrar till att sidan uppfattas som rörig (ex. Naturhistoriska riksmuseet) medan en sida med för få färger upplevs som själlös. Den magiska gränsen tycks således ligga runt 3-4 färger där samtliga mer eller går in i varandra. I direkt motsats till detta resonemang så stoltserar tidningen Aftonbladet med sin klassiska design som nästan hängt med sedan webbplatsen sjösattes. Här är det med hjälp av färgkodning i de flesta tydligt gällande vilken kategori som en specifik nyhet tillhör. Ett av de mest tydliga exemplen för detta är sportnyheter som omges av sin karaktäristiska ljusrosa färg, se bilden nedanför. 

Aftonbladet.se – 2018-12-14

Utan att ens behöva titta på de översta menyfältet så vet jag instinktivt att jag befinner mig i sportsektionen. Den ljusrosa färgen talar sitt tydliga språk. Den uppmärksamma läsaren som var med på den tiden då nyheter uteslutande förmedlades i pappersform, vet även med sig att Aftonbladets sportbilaga har exakt samma färg. Det har alltså gjorts ett aktivt val att behålla exakt samma färg på sportrelaterade nyheter oavsett plattform och tidens påverkan. Detta är utan tvekan ett genidrag och något som förtjänar att hyllas. 

Min poäng är att en färg fungerar som verktyg för att knyta an något till något annat – i detta fall ljusrosa med sport. Färgen fungerar med andra ord som en kategori varvid olika objekt kan sorteras under . På så vis blir färger även viktiga för att kontrastera olika objekt mot varandra. På Aftonbladet så skapar den ljusrosa färgen en kontrast mot de övriga nyheterna som har en vit bakgrundsfärg. Jag kan således direkt avgöra om en artikel relaterar till sport utan att ens behöva läsa rubriken. I motsats till detta så har GP inga sådana kontraster. Allt ser precis lika dant ut oavsett om det rör sig om sport, utrikes eller ekonomi. För mig som användare blir det således omöjligt att skapa en personlig relation till GP – en relation som tillåter mig att med vana och trygghet navigera runt bland olika artiklar utan någon som helst tveksamhet kring vart jag befinner mig. I en sådan diskussion är färger och kontraster något som en skapare inte bör strunta i.